milkoholic

Igår kände jag att min manlighet fick sig en liten törn.
Jag skrev igår om att någon hade satt sig på vår TV. Alla såg ut som Sigvard Marjasin.
Då beskrev jag att jag hade suttit och försökt att fixa det - i typ en halvtimme - men utan framgång.

När jag kommer hem säger min bättre hälft; "vadå, halå? trasig? jag har fixat den".
Och när jag då, utan att visa någon slags sårbarhet alls, frågar hur hon i halva luften lyckades med detta svarar hon kort:
"Jag tryckte på knappen där det står size.".
Man kan kalla det en knäpp på nosen, en smäll på fingrarna, en spark i skrevet (inte en sån man glider fram med på snö á la bullerbyn).
Den lilla knappen hade lyckats undvika min blick då jag febrilt sökte över fjärrkontrollerna i hopp om att hitta en lösning. Att den hette "size" och inte "ställ allt tillrätta" var jag dock faktiskt lite förvånad över.
Jag hade letat efter fel sak.


Nanana, nanananinina, nanannanana... Dagens boktips:
Nu har jag även läst ut boken Lasermannen av Gellert Tamas. Den kan jag rekommendera. Jag kunde inte så mycket om John Ausonius och den hektiska tiden där i början av 1990-talet så jag fick en liten upplysning i och med den här boken. Sen så fick jag bakgrunden till invandrarministern Birgit Friggebos genialdrag att sjunga We Shall Overcome i folkets hus i Rinkeby. Jag har hört om det tidigare, men jag har inte greppat sammanhanget. Den episoden kan man verkligen kalla för hjärnsmälta. Det är så kul att det blir löjligt. Det är så pinsamt att det blir smärtsamt. Och det är så fantastiskt spontant och initiativtagande att hon borde fått nobelpris i "komma på saker på stående fot". HUMOR!



/c - Allsång