milkoholic

Jag har aldrig varit en sportig person.
Jag har aldrig sprungit runt och hoppat och tjoat och tjimmat.

Sporter är jag inte bra på.
En fotboll kan jag sparka lite på, ibland få i väg ett skott eller en pass.
Men om bollen ska dit jag vill är det inte jag som bestämmer över. Jag har inte så stor kontroll.
Den kan flyga lite hur som helst.

Min kondition är kass. Vissa trappor kan ibland slå min kondition på nosen och frambringa andfåddhet (nytt ord?) vid bestigning. Jag är i urkass form. ..typ päronform.

De enda sporter som jag någorlunda behärskar är volleyboll och brännboll.
Volleyboll lyckas jag faktiskt ofta få bollen dit jag vill och jag är en jävel att så framför nätet och blockera då jag oftast når ÖVER det.
Brännboll vet jag inte om jag kan räkna som en sport. Och jag är egentligen inte bra på hela konceptet.
Jag brukar vara en av de som slår längst av alla. (Det har för övrigt varit en grym machogrej. Så fort man kliver upp och tar tag i slagträet börjar alla i 'utelaget' nervöst backa flera steg som om de tänker; "Nejfan, inte Christian! Han slår ju längre än vad som är möjligt!".)
Tyvärr får vi tyvärr hoppa tillbaka några steg nu och återigen inflika att min motion är ungefär i lika bra kondition som en tårta (märklig mening.. märklig liknelse..), så även om jag lyckas slå bollen halvvägs till Pakistan så hinner någon i 'utelaget' ta tåget till Borås, byta till en buss mot Bryssel, flyga från Bryssel till Shanghai, ta en tuk-tuk från Shanghai till Pakistan, hämta bollen och sen göra kullerbyttor hela vägen hem för att slänga den till 'brännaren' innan jag har hunnit hela vägen runt. Och när jag väl, efter många om och men, kommer fram är jag så förstörd att jag inte klarar av att slå någon mer gång. Någonsin.


Vad vill jag nu då med den här utläggningen?
JO!
Idag har jag sprungit. Och inte till bussen.
Jag har motionerat. Heja heja!

Och jag sprang hela 3,3 km! Förstår ni då vilken bedrift det är av mig att göra detta?!
Det är jag som är det lata i masken, potatisen i soffan, det sega i skallen.
Jag lyckas springa 3,3 km utan att stanna en enda gång. NON-STOP baby!

Jag vet att många kanske tycker; "Men snälla hjärtat, 3,3 km? Det springer jag när jag ska gå på toa på nätterna. Kom tillbaka när du har något att komma med! ", men det skiter jag i.
Heja heja Christian! Jag har gjort bra saker idag.

Nu vill jag ha choklad och chips och öl.


/c - fanfar!